Det finns ett flertal lagar som reglerar verksamheter
inom vården. Här hittar du information om:

Hälso och sjukvårds lagen HSL, (1982)

• Mål för HSL är att vården ska vara av god kvalitet och på lika villkor för hela befolkningen.
  
• Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med vårdtagaren.
  
• Patienten ska ges upplysningar om sitt hälsotillstånd och om de behandlingsmetoder som står till buds. Upplysningar får lämnas till anhöriga om patienten själv inte kan ta emot dem.
  
• Vården ska bygga på  respekt för patientens självbestämmande och integritet.
  
• Alla ska ha en patientansvarig läkare (PAL)

Beslut som fattas enligt Hälso- och sjukvårdslagen går ej att överklaga, men man kan göra en anmälan till patientombudsmannen.


Lagen om psykiatrisk tvångsvård LPT (1992)

Grundtanken för den psykiatriska vården är frivillighet. Det kan dock uppstå situationer där patienten mot sin vilja kan omhändertagas och tvångsbehandlas. Det kan röra sig om en akut psykotisk eller djupt deprimerad person som hotar att ta livet av sig eller skada någon annan.
En läkare utfärdar ett vårdintyg efter en personlig undersökning och informerar det aktuella sjukhuset. Chefsöverläkaren på sjukhuset måste inom 24 timmar fatta beslut om vård enligt LPT.

För att psykiatrisk tvångsvård ska bli aktuell krävs följande

• Patienten lider av en allvarlig psykisk störning
  
• Patienten har pga av sitt psykiska tillstånd och sina personliga förhållanden i övrigt ett oundgängligt behov av psykiatrisk vård som ej kan tillgodoses på annat sätt än genom att patienten är intagen på en sjukvårdsinrättning för heldygnsvård.
  
• Patienten motsätter sig psykiatrisk vård eller saknar förmåga att ta ställning till den

Om chefsöverläkaren finner att tvångsvård behöver ges mer än fyra veckor skall han ansöka hos länsrätten om förlängning.
Tvångsvård innebär att patienten kan kvarhållas på avdelning. Chefsläkaren får besluta om medicinering och annan behandling.
I samband med tvångsvård ska en behandlingsplan upprättas, helst i samråd med patienten. Samråd ska också ske med patientens närstående "när det är lämpligt".

Patienten har rätt att överklaga beslut enligt LPT hos länsrätten. Om länsrätten beslutar att tvångsvård ska upphöra kan inte chefsöverläkaren överklaga detta.

Tvångsvård upphör när
Patienten accepterar frivillig vård
Om inte ansökan om tvångsvård kommit i rätt tid till länsrätten
Om patienten överförs till rättspsykiatrisk vård.

Mer info om lagen finns via länk i menyn till vänster
 

Lagen om rättpsykiatrisk vård LRV (1992)

Om någon begått ett brott och det bedöms att denne person har en allvarlig psykisk störning överlämnas denne till rättpsykiatrisk vård i stället för att hamna i fängelse. Det förekommer också att personer som är anhållna eller häktade behöver rättpsykiatrisk vård.
Chefsöverläkaren på den enhet där patienten där personen vårdas beslutar när vården ska upphöra om det inte finns beslut om särskild utskrivningprövning..

Personer som behandlas under tvångsvård, LPT och LRV har rätt att få en stödperson utsedd. Stödpersonen utses av landstingets förtroendenämd. En stödperson ska vara fristående från psykiatrin, den har tystnadsplikt och får en mindre ersättning för uppdraget.

Sekretesslagen

Sekretesslagen gäller all personal inom sjukvården, alltså även elever, sekreterare och städpersonal. Syftet med sekretesslagen är att patienten ska kunna känna sig säker på att inga obehöriga får kännedom om hans sjukdom och tillstånd.

Vårdgivaren är skyldig att föra journal. Den ska ha en behandlingsplan som innehåller uppgifter om diagnos och åtgärder. Obehöriga har ej tillgång till journalhandlingar.
Patienten kan begära att få ta del av sin journal, vilket alltid ska prövas av överläkare.


Annan viktig lagstiftning

Socialtjänstlagen Sol (1982, senast ändrad jan 2002)

I Socialtjänstlagen finns bestämmelser både om dina rättigheter till ekonomiskt och socialt stöd och om de skyldigheter som kommunerna har i förhållande till de människor som vistas i kommunen.

Socialtjänstlagen säger att socialnämnden ska göra sig väl förtrogen med levnadsförhållanden i kommunen för människor med fysiska och psykiska funktionshinder samt i uppsökande verksamhet upplysa om socialtjänstens verksamheter inom detta område.

Socialtjänstens verksamhet skall präglas av en helhetssyn på människan och en tro på dennes egen förmåga. Lagen bygger på respekt för medbestämmanderätten, integritet och kontinuitet.

Om man inte är nöjd med de beslut som fattas enligt Socialtjänstlagen överklagar man till länsrätten.


Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS (1993)

För att få stöd enligt denna lag krävs ett allvarligt och varaktigt funktionshinder som medför betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och ett omfattande behov av stöd och service
Nio olika insatser finns att söka. De som kan vara mest aktuella för personer med psykiska funktionshinder är:

• Kontaktperson
  
• Bostad med särskild service
  
• Ledsagare
  
• Råd och stöd

Råd och stöd får man från landstinget, övriga LSS insatser ansvarar kommunen för.
Den som vill söka stöd enligt LSS gör en ansökan till kommunens biståndshandläggare.

Beslut  som fattats enligt LSS kan överklagas till länsrätten

Vill du veta mer om rättigheter finns det mycket information i boken Psykiskt funktionshindrades ställning i samhället, en rättshandbok av Anders Printz, Nordstedts juridik, 2001