1900-talet

En asyl för psykiatrisk långtidsvård tillkom år 1900 på Ulleråker.

Efter omorganisationen 1931 samlades den statliga vården av sinnessjuka för Uppsala och Stockholm under namnet Ulleråkers sjukhus.

Forskningen i kroppssjukvården gick snabbt. Akademiska sjukhuset expanderade och hade år 1926 577 vårdplatser, sju kliniker och en isoleringsavdelning.

Universitetskliniken för barn- och ungdomspsykiatri flyttades till Akademiska sjukhuset - en av de första psykiatriska klinikerna i Sverige vid ett lasarett.

Akademiska sjukhuset blev 1961 ett av Sveriges första regionsjukhus. Därmed etablerades många nya specialistkliniker vid sjukhuset, exempelvis centraloperation, röntgen och laboratorier. Regionspecialiteterna var plastik-, neuro- och thoraxkirurgi, kirurgisk och medicinsk urologi med dialysbehandling, neurologi, specialkardiologi, reumatologi, dermatologi, allmän och gynekologisk onkologi samt vård och habilitering av barn med rörelsehindrande åkommor (Folke Bernadottehemmet).

Landstinget i Uppsala län blev 1967 huvudman för Ulleråkers sjukhus.

Under 1960- och 1970-talen byggdes flera nya stora vårdbyggnader. Det var då sjukhuset fick sin nuvarande karaktär av storsjukhus i internationell klass.

Akademiska sjukhuset förblev statligt fram till 1983, då landstinget blev huvudman.
Fem år senare uppgick Ulleråkers sjukhus och all länspsykiatri i en egen division inom Akademiska sjukhuset.

Akademiska barnsjukhuset bildades 1991 som en egen division inom sjukhuset när de tre klinikerna barnmedicin, barnkirurgi och barnortopedi sammanfogades under ett tak. Vid den tiden var det det första integrerade barnsjukhuset i Norden med samlad kunskap och kompetens.

Samariterhemmets sjukhus, med länsgeriatrik, kortvårdskirurgi och röntgen, uppgick 1997 i Akademiska sjukhuset.