Morbus de Quervain

Frågor och svar om Morbus de Quervain

Vad är Mb de Quervain?

Tillståndet kalls även stenoserande tendovaginit och är ett smärttillstånd över första senfacket där senorna som för ut tummen från handen löper. Inflammationen ger smärta vid rörelser i tummen. Det kan orsaka problem med att lyfta, greppa, ta ett mjölkpaket etc. Smärtan lokaliseras på handens ryggsida ovanför tumbasen.

Vad är orsaken?

Repeterande eller ovana rörelser med tummen leder till ett inflammatoriskt tillstånd kring 1:a sträcksenefacket vilket då svullnar. Ibland finner man ingen orsak till symptomdebuten.

Vilka drabbas?

Alla kan drabbas. Det finns dock en överrepresentation bland medelålders kvinnor och ammande mödrar.

Vad kan patienten göra?

Undvika belastning av tummen, vila, avlasta. Smärtstillande läkemedel. Det finns receptfria Antiinflammatoriska läkemedel på apoteket där man även kan köpa en stödskena.

Vad kan sjukgymnasten eller arbetsterapeuten göra?

Arbetsterapeuten i Ditt distrikt provar ut en välanpassad vilo-skena (ortos). Du får information hur Du kan arbeta utan att anstränga tummen. Sjukgymnastik har ingen lindrande effekt.

Vad kan distriktsläkaren göra?

Undersöka och säkerställa diagnos. Det finns tillstånd som liknar Mb de Quervain. Brosknedslitning i tumbasen (Tumbas artros) är exempel på detta. Denna diagnos säkerställs med vanlig slätröntgen. Ömhet över 1.a dorsala senfacket jämte positiv provokationstest med positivt (Finkelstein´s test) är tydliga tecken på Mb de Quervain.

Finkelsteins test

Finkelsteins test

Man måste alltid jämföra med den friska sidan. Har patienten inte fått ortos utprovas det nu. En utmärkt behandling är cortison injektion med lokalbedövningsmedel som man sprutar direkt ner i senfacket. Det kan göra ont 2-3 dagar efter injektionen men därefter minskar svullnaden och patienten blir som regel smärtfri. Man bör dock undvika rörelser som utlöste det hela. Antiinflammatoriska läkemedel, i tablettform eller som gel kan provas.

Vad kan en specialist göra?

Om de första åtgärderna med vila, stödortos och cortisoninjektion ej hjälpt och patienten har ont så fort tummen aktiveras finns indikation för operation. Ingreppet är relativt enkelt och utförs i lokalbedövning. Man lägger ett rakt eller vinklat snitt över 1:a dorsala senfacket och delar sedan taket på den tunnel i vilka senorna löper. Senan till APL (abduktor pollicis longus) kan bestå av flera senspeglar. EPB (extensor pollicis brevis) kan gå i ett extra fack vilket även det måste delas för att patienten ska bli smärtfri. Huden sys med stygn som tas efter ca 14 dagar och samtidigt tas bandaget bort. Det är tillåtet att använda handen även under bandagetiden men extremt tung belastning bör undvikas. Sjukskrivningslängden varierar med arbetet - men överskrider sällan 3 veckor.

Vilket resultat kan förväntas efter behandling?

Resultatet är oftast bra. Patienten blir snabbt smärtfri. Svullnad kring operationsområdet försvinner efter 4-6 veckor. Känselnedsättning kring såret och utmed tummens ryggsida är inte ovanligt. Orsaken är att nerven som försörjer detta område hållits undan under operation och därmed fått en liten tryckskada. Nerven återhämtar sig efter några veckor.


Skriv ut