Klinisk patologi

Patologi innebär läran om sjukdomar och inom klinisk patologi undersöks både den makroskopiska och mikroskopiska bilden av  vävnaden på olika sätt. Patologi innebär att man studerar vävnad och i cytologi studeras enskilda celler.

Utvecklingen inom patologi har varit omfattande sedan 70-talet, då området primärt omfattade endast histopatologi, alltså en morfologisk analys av den sjuka vävnaden. Numera inkluderar patologin även immunhistokemi, en metod där man analyserar proteinuttrycket med hjälp av antikroppar, och molekylär patologi, en metod där analysen sker på molekylär nivå med hjälp av biomarkörer.

 

Vid Klinisk Patologi i Uppsala analyseras och undersöks vävnader morfologiskt samt på cell-, protein- och molekylär nivå. Detta redovisas sedan i ett utlåtande som anger en patologisk anatomisk diagnos (PAD). Den sammantagna bilden diskuteras även i multidisciplinära ronder där sjukvårdspersonal från exempelvis kirurgen, röntgen, patologen och onkologen ingår.  Den intensiva utvecklingen i patologin har lett till subspecialisering inom olika diagnosområden och tekniker, som på Klinisk Patologi kallas linjer och processer.

Arbetssätten styrs av internationella konsensuskriterier, KVAST-dokument och nationella och regionala vårdprogram.

Sedan början av 2000 har man vid Klinisk Patologi fryst in en del av den inkommande diagnostiska materialet för att möjliggöra avancerade analyser (t ex molekylär patologi). Dessa frysta prover har förvarats i minus 70 graders frys och de har varit tillgängliga för forskare (se nedan), 2002 formaliserades Forsknings- och Utvecklingsenheten som har ombesörjt en strukturerad handläggning av fryst vävnad inklusive en databasregistrering av det inkommande materialet.

Sedan 2009 har Klinisk Patologi utöver ovan nämnda varit en aktiv del av U-CAN (Uppsala-Umeå Comprehensive Cancer Consortium). U-CAN och därmed även Klinisk Patologi har fått stöd via regeringens satsning på strategisk forskning. Syftet med U-CAN är att bygga upp inte bara en vävnadsbank med olika typer av cancer, utan även samla in klinisk information och blodprover på patienter. För att samla in vävnad och information krävs alltid patientens samtycke till medverkan. U-CAN-insamlandet är prospektivt, vilket innebär att insamlandet föregår under hela sjukdomsförloppet. Klinisk Patologi ombesörjer insamlandet av vävnad både på patienter som ingår i U-CAN-projektet och andra patienter som har gett sitt samtycke. Vävnaden lagras som fryst vävnad och paraffin inbäddad vävnad. Det insamlade materialet är en del av Klinisk Patologis provsamling som är en del av Uppsala BioBank (UBB) vid Akademiska sjukhuset. Provsamlingen är tillgänglig för användandet i olika forskningsprojekt som har blivit godkända av a) nationella/lokala etiska kommittéer, b) UBB samt den d) lokala styrgruppen vid Klinisk Patologi. Ifall materialet ingår i U-CAN-samlingen krävs även ett godkännande från U-CAN styrgruppen.

 

 

 

Ansvarig för innehållet:
Sektionschef