Närsynthet, Myopi

Närsynthet innebär, att man ser suddigt på långt håll utan glasögon eller kontaktlinser. Tillståndet beror på en rubbning av ögats tillväxt. Ögat blir "för långt" i förhållande till hornhinnans och linsens ljusbrytande förmåga. Ärftliga faktorer kan ha viss betydelse. Vanligast uppkommer närsyntheten under skolåldern och tilltar upp till 20-25 års ålder, då en viss stabilisering oftast sker. I samband med den ökade linsstelhet som hos alla människor vanligen inträder i 40-års-åldern (s.k. "ålderssynthet") brukar ökningen i närsynthet definitivt avstanna. En måttlig närsynthet kan då vara till viss glädje, eftersom den innebär, att man kan läsa obehindrat utan glasögon (då jämnåriga "normalsynta" behöver skaffa läsglasögon).

Det spelar ingen roll för ögonen eller synutvecklingen om man använder någon korrektion (glasögon eller kontaktlinser) för sin närsynthet. Det är snarare synkraven i olika situationer som avgör i vilken utsträckning man måste korrigera närsyntheten, liksom naturligtvis önskan att se så bra som möjligt.

Närsynthet korrigeras med minusglas. Styrkan anges i Dioptrier. Som komplement till glasögon kan även kontaktlinser användas. Olika kirurgiska behandlingsmetoder finns.